Med en tår i ögat...

I många år har barnen och deras kompisar och vänner för livet knytit band som många kommer hålla i evighet.

Som ett pärlhalsband har de suttit samman, alla på samma trygga tråd.

Nu har detta band knytits upp och sakta sakta ramlar pärlorna av en och en  ut i den stora vida oupptäckta världen.
 
Vissa pärlor sitter fortfarande kvar, vissa rullar längre än andra. Vissa kommer att komma tillbaka hit på det trygga bandet, förr eller senare.

Idag var det dagas för vår pärla att ge sej an ut från det trygga bo han varit i i 19 år....

 

Väskorna står packade och klara för att tillsammans med Rasmus flytta till Norge Trysil för jobb på Sas Radison Hotell. Han har fått jobb i bowlingen/pub servering och är laddad till tusen.Kan tro att han kommer att trivas, bor tillsammans med andra jobbare i en personallägenhet, till en början ensam .Härligt att få känna friheten att sköta sej själv, pirrigt att stå på egna ben, härligt att tjäna pengar!

 

 

Det kändes konstigt och en klump i hals o hjärta då vi kramades hejdå. Känns redan tyst och tomt här hemma...

Kommer att sakna mycket men som tur är är det inte mer än nån timme bort, han kommer att komma "hem" på besök och vi kommer att köra upp till han och utmana i ett bowlinglir!

Lilla syster kommer att sakna sin bror,blir nog konstigt för henne att vara själv då hon alltid haft brorsan att kivas med...

 

Älskade ungar

 ni är ju bara till låns men kom ihåg att vi alltid finns där för er om ni behöver. en titt i bakspegeln och vi står där!

 

Älskar er nu och för alltid

 

kram Mamma