kommer minnas och bära med oss.
Himlen är oskyldigt blå
som ögon när barnen är små
att regndroppar faller som tårarna gör
det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
när broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Himlen så oskyldigt blå
Frusna på en strand
flög vi med drakar medans tiden flöt iland
Vi var barn som ingen ondska kunde nå
Himlen var så blå
Nu tar molnen mark
jag var förblindad av att solen sken så stark
Men mina ögon kommer alltid le mot dej
Kan det begäras mer av mej
Tänker
Saknar
Minns
För alltid i våra hjärtan
Va rädd om er
ha en skön kväll
Kram Lena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar